I nästan tio år har min fru tjatat om att vi ska åka till floden Styx som är belägen ett par mil sydväst om Parga.
Jag har alltid tänkt att det varit ett överskattat turistområde – men ack så fel jag fick…
Floden Styx (Acheron River) är en 52 km lång flod som är belägen i regionen Epirus och som till slut mynnar ut i det joniska havet.
Styx är enligt den grekiska mytologin den flod som gränsar mellan liv- och dödsriket.
Här skeppade den odödlige färjkarlen Charon de dödas själar över floden till Hades och därför kallas Styx för dödsfloden.
Det var även i floden Styx som gudinnan Thetis doppade sin son Akilles för att göra honom osårbar. Dessvärre glömde hon att doppa hälen, eftersom hon höll runt den, vilket har gett upphov till det som vi i dag kallar akilleshäl.
Men nog om detta nu och pang på själva upplevelsen.
Min fru har i nästan tio år ”tjatat” om att få göra denna upplevelse medan jag själv varit tveksam till om det verkligen varit något som är värt mödan.
Jag blev direkt motbevisad så fort vi svängde in vår lilla hyrbil på parkeringen i den lilla byn Glyki.
Här möttes vi av en färgstark flod som genast forsade kraftfullt och i bakgrunden låg ett urtjusigt berg som förgyllde scenen.
Eftersom vi läst att man behöver ha med sig tofflor med skydd för hälen så åkte våra foppatofflor på – och det var nog tur det.
Efter bara 50 meters vandring längs floden kom en man springande efter sin ena flipp-flopp-toffla som hade seglat i väg i forsen.
Ett par minuters vandring senare så möttes vi av två häftiga bergsväggar som skapade en ravin vid floden.
Då var det dags att på riktigt beträda den iskalla floden (uppskattningsvis mellan tio och tolv grader kall) och vandra in längs ravinen med vatten upp till höfterna.
Här isade det rejält i kroppen av det kalla vattnet och djupet på floden varierade, så man var tvungen att vandra försiktigt för att inte falla i vattnet med sin kamera och ryggsäck.
Efter någon kilometer eller två kom vi till slut fram till en djup del där vi inte längre kunde gå med vår ryggsäck utan att blöta ner oss totalt.
Då valde vi att skjuta upp våra ryggsäckar på klippvägen och sedan kämpa oss fram i den starka floden – för att sedan åka med den tillbaka till vår packning.
Överförtjusta och lyckliga vandrade vi sedan tillbaka till vår bil för att åka mot Parga.
Floden Styx visade sig verkligen från sin bästa sida och här är vattnet så rent att man kan dricka av det.
På vissa ställen där vattnet sipprar ur från berget är det svinkallt, men vi lyckades vara i och bada i vattnet flertalet gånger – det blev till sist riktigt skönt att svalka sig i det varma sommarvädret.
Jag vet inte om vi hade tur som besökte floden i början av juni, men det var betydligt färre turister än vi räknat med.
Trots att vi kom vid 11.00-tiden så var det ett lagom antal besökare denna torsdag i juni månad.
Efter vandringen var vi trötta och hungriga och valde att besöka restaurangen Taverna Panorama Glyki där vi mötte en mycket trevlig man vid namn Nikos som både serverade oss god mat och kom med fina tips om områden i närområdet som var värda ett besök.
Att få sitta en halvmeter från floden i skuggan en varm dag som denna och att få äta en god måltid var verkligen balsam för själen och gästfriheten på restaurangen var fantastisk.
Besöket vid floden Styx kan bara beskrivas som en succé.
Den som gillar mytologi, historia och äventyr och är i närområdet – missa inte denna underbara upplevelse vid byn Glyki.
